På bara ett år händer mycket
när jag bröt benet stannade allt av..
när jag väl började med DBT n sedan blev de annorlunda.
När jag bröt benet isolerades jag först frivillgigt sedan ofrivilligt.
Blev en jobbig isolering att bryta..
utan mitt älskade hjärta hade jag aldrig fixat något...
detta kort togs när jag va i skåne... i husvagnen..
saknar men ändå inte...
jag är nog ingen husvagnstyp..
de året va ingen höjdare, men de vände ändå till nått bra,
idag funkar DBT bra, jag har fina vänner och en pojkvän. Jag mår
relativt bra.
självskadorna har minskat... men de inre kaoset kan va lika jobbigt i mellanåt..
men som sagt jag kämpar på,,
men lätt som en plätt,
NEJ
varje dag är en kamp, ibland lättare,
ibland svårare, men har fint stöd runt mig..
tack
helt slut just nu... så nu blir de sova.... först ett glas vin
och medicin.. kanske ingen bra kombo... hmmm men e van..
sov gott alla.
